Årets sista tävling på G!

Årets sista tävling klar

24 augusti, 2017 Comments (0) Blog, Featured, Utrustning

Vandringskängor: Salomon Quest 4D II GTX

Jag har nu traskat tillräckligt mycket i mina nya Salomonkängor för att kunna ge en bra recension. 

Jag gillar att göra lite research innan jag handlar något som är kopplat till friluftsaktiviteter eller traillöpning och fick upp ögonen för bra recensioner och utlåtanden kring dessa kängor. Då jag kände mig rätt färdig med mina tunga gamla Scarpa-kängor, så kände jag för ett lättare alternativ. Under mina bergsklättringar nu som är mer alpint fokuserade, så nyttjar jag kängorna primärt för approachen fram till t.ex. basecamp. Därefter byts så småningom kängorna till alpina storskor istället. Det kan mycket väl vara så att jag måste bära med mig kängorna dock och då är det fördelaktigt med lättare skor.

Jag har nu använt kängorna på Elbrus, Aconcagua och anmarschen till Everest. Förutom det har jag tränat i dem när jag vandrat i lokala slalombacken i Bollebygd och jag har varit ute i skog och mark och t.ex. fiskat. Det har blivit lite olika belastningar, med och utan packning och olika sorters terräng.

Första känslan när jag provade kängorna i butik var ”wow, äntligen ett par med bred tåbox!”. Jag har inte jättebreda fötter, men jag brukar uppleva smala tåboxar som ett problem för just mina fötter. Det gäller även trailskor. Jag vill gärna ha bredd och plats för tårna att röra sig fritt, utan att det trycks ihop någonstans. Kängorna har gott om plats och vid snörning så låser jag ner hälen bra utan att få hälsläpp. Skosnörena är precis som på de flesta skor, alldeles för lätta att gå upp, så även dessa måste jag göra dubbelknut på för att slippa stanna och knyta om kängan efter vägen. Jag behöver dock inte göra en hård knut, utan just bara göra en ny loop med skosnörena så hålls de på plats. Öglorna för snörningen kan vara lätta att missa om man har lite för bråttom eller om man snörar på sig dem i mörker, men samma öglor gör det också smidigt att t.ex. släppa upp översta snörningen och knyta knuten ett hack ner.

Kängorna väger 740 gram på min köksvåg. Inte superlätta då det finns lättare varianter, men jag föredrar att ha lite skaft då jag får den extra stabilitet jag gärna vill ha när jag har trötta ben och går över stenrös/stenskravel. Ibland trampas det snett och då är det skönt att den kraften fångas upp i benet och inte bara trycks till över fotleden. Kängorna är rätt lätta att rengöra, men jag tar till mitt knep med vinylglans som jag sprayar in de glättare delarna på kängorna. Då blir det väldigt lätta att torka av efter en tur ute.

Greppet har jag inget att anmärka på alls. Sulan biter som den ska även på blöta stenar.

Än så länge har jag inte gjort något riktigt djupt vad, utan bara passerat mindre vattendrag, men det har gått utmärkt och jag har inte fått blöta fötter. Jag törs dock inte säga hur kängorna står emot ett djupare/mer rejält vad.  De andas dock skapligt, så jag blir inte lika svettig och varm om fötterna som jag blev i mina gamla läderkängor.

Efter flertalet mil traskandes i dessa, så har jag faktiskt inte hittat en enda sak att anmärka på. Det jag inte vet som sagt är hur pass beständiga de är för vatten om det är ett djupare vad där de dränks totalt i vatten en längre stund. Det finns dock inget jag saknar med mina gamla läderkängor, utan jag har fått ett par skönare skor till lägre vikt och jag är mycket nöjd. Det viktigaste är dock att kängan sitter bra på just DIN fot och det är det man alltid ska utgå från. Därav är just den bredare tåboxen i denna känga det som gjorde mig såld på den primärt. Är du ute efter en bra känga så tycker jag absolut du ska ta ett titt på denna och liknande kängor från Salomon!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *